Boka en visning
  1. Hem
  2. Guider
  3. Guide 01

Kostnad per sparad kWh: så räknas den i praktiken

Energiexperten måste ange talet i Boverkets formulär för energideklarationen. Men ingen regel säger hur det ska räknas fram. Vi tog åtta publicerade åtgärder som visar både investeringen och kostnaden per sparad kWh, och räknade baklänges.

I korthet

  • Kostnad per sparad kWh är vad en sparad kWh kostar. Är den lägre än energipriset, lönar sig åtgärden.
  • Reglerna säger inte hur talet ska räknas fram. Varje energiexpert väljer själv.
  • Åtta publicerade exempel går ihop med samma metod: kostnaden delas lika på åren, med omkring 3 % ränta.
  • Skriv alltid dina antaganden bredvid talet. Annars kan ingen se om det stämmer.
På den här sidan
  1. Vad föreskriften säger: ingenting
  2. Så räknade vi baklänges
  3. Åtta fall, tre oberoende upprättare
  4. Räntan: 3,0 %, och varför
  5. Livslängder
  6. Moms och ROT
  7. Vad det här betyder

I energideklarationens avsnitt Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder finns två fält per åtgärd: Minskad energianvändning i kWh/år och Kostnad per sparad kWh i kr/kWh. Det första är en fysikalisk uppskattning. Det andra är en ekonomisk beräkning — och där tar vägledningen slut.

Vad föreskriften säger: ingenting

Vi sökte igenom BFS 2026:10 (BED 13) i sin helhet. Orden kalkylränta, livslängd, nuvärde, annuitet, lönsamhet och besparingskostnad förekommer inte en enda gång. Föreskriften kräver bara att besiktningen görs så att ”anpassade och kostnadseffektiva rekommendationer om åtgärder kan lämnas”.

Boverkets energideklarationshandbok har ingen sida om åtgärdsekonomi över huvud taget, och Boverkets egen hållning är att detta ligger inom ”den certifierade energiexpertens ansvar och kompetens”. BeBo säger det rakt ut:

”Det finns inga källor som anger vilken kalkylränta du ska använda.”

BeBo · Vägledning – Lönsamhet och kostnader

Metoden är alltså helt överlämnad åt den som skriver deklarationen. Och registret sparar bara de två talen och en kort beskrivning — aldrig antagandena bakom dem.

Så räknade vi baklänges

Om metoden inte står någonstans, går den att läsa ur resultaten. Vi letade upp åtta publicerade åtgärder — i energideklarationer och åtgärdsrapporter — där både investeringen och kr/kWh redovisas i samma dokument, och prövade två kandidatformler mot varje par.

  • Den enkla divisionen: investeringen delad med den totala besparingen över livslängden, capex ÷ (kWh/år × n).
  • Annuitetsmetoden: investeringen omräknad till en årlig kostnad med en annuitetsfaktor, delad med årsbesparingen.

Resultatet är entydigt. Den enkla divisionen missar med 15–47 % i samtliga åtta fall. Annuitetsmetoden träffar alla åtta — och den ränta som faller ut ur varje enskilt fall ligger anmärkningsvärt samlad.

kostnad per sparad kWh = investering × annuitetsfaktor(r, n) ÷ kWh per år

där annuitetsfaktor(r, n) = r ÷ (1 − (1+r)−n)
r ≈ 0,030
n = åtgärdens ekonomiska livslängd

Ett fall, genomräknat

En solcellsanläggning på 5,4 kW i en åtgärdsrapport för villa: 4 800 kWh/år, investering 70 000 kr, ekonomisk livslängd 25 år. Rapporten publicerar 0,84 kr/kWh.

annuitetsfaktor(3 %, 25 år) = 0,03 ÷ (1 − 1,03−25) = 0,057428
0,057428 × 70 000 kr = 4 020 kr/år
4 020 ÷ 4 800 kWh = 0,8375 → 0,84 kr/kWh ✓

Den enkla divisionen hade gett 0,58 kr/kWh — 31 % fel.

Åtta fall, tre oberoende upprättare

Åtgärd kWh/år Investering n Enkel Annuitet Publicerat
Solceller 5,4 kW, villa 4 80070 00025 0,580,840,84
Byte undercentral 5 200200 00025 1,542,212,21
Bergvärme 109 000950 00025 0,350,500,51
FTX-aggregat 16 100300 00025 0,751,071,07
Byte undercentral (2) 14 200400 00025 1,131,621,62
Tilläggsisolering vind 75 980200 00050 0,050,100,10
IMD varmvatten 27 905168 00010 0,600,710,71
Prognosstyrning värme 66 953111 16515 0,110,140,14
Alla belopp i kr. Kolumnerna Enkel och Annuitet är våra beräkningar; Publicerat är vad dokumentet faktiskt redovisar. Livslängderna 25 och 50 år anges i deklarationstexten; 10 och 15 faller ut av beräkningen på konventionella värden.

Räntan: 3,0 %, och varför

Löser man ut räntan ur varje publicerat par får man: 2,88 · 3,01 · 3,17 · 3,00 · 3,01 · 2,88 · 3,12 · 3,09 %. Åtta åtgärder, tre av varandra oberoende upprättare, samma tal.

Sannolikt är 3,0 % inte den ränta någon skriver in, utan den som blir kvar. En av deklarationerna anger ”4 % realkalkylränta och en årlig energiprisökning med 1 %” — och 1,04 ÷ 1,01 − 1 = 2,97 %. Det är en rimlig förklaring som reproducerar talen, men vi har inte hittat något dokument som föreskriver just den kombinationen. Behandla den som en läsning, inte som en regel.

Livslängder

Här finns faktiskt en publicerad tabell: Belok, Totalmetodiken handbok ver 1.6, bilaga 3, som Energimyndigheten hänvisar till i sin manual för livscykelkostnad. Sammanfattat: 40 år för byggnadstekniska åtgärder, 15–20 år för installationstekniska.

Åtgärd Belok CEN 15459 2006/32/EG
Fasad-, tak- och grundisolering40—25–30
Energieffektiva fönster40—30
Tätare klimatskal40—5
FTX2015–2017–20
Solvärme2015–2520
Solceller20—23
Behovsstyrd ventilation151515
Frånluftsvärmepump1515–2015
Bättre styrning av värme1515–2510
Ekonomisk livslängd i år. Observera skillnaden mot avskrivningstid — Energimyndigheten är uttrycklig med att avskrivningstid är ett bokföringstekniskt begrepp som inte hör hemma i en investeringskalkyl.

Moms och ROT

ROT dras inte av i den praxis vi kunnat granska. En av rapporterna skriver det rakt ut: ”Investeringen för specifik energiåtgärd kan minskas ytterligare om det finns möjlighet till bidrag, vilket vi inte tagit hänsyn till i våra beräkningar.” Publicerade kr/kWh är alltså bruttotal före skattereduktion. ROT är 2026 30 % av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år.

Momsen är sämre dokumenterad. Den enda uttryckliga uppgift vi hittade var ”kostnaderna är angivna exklusive moms” — men i en BRF-rapport, där det är yrkesnormen. För villa, där kunden är konsument och priser normalt anges inklusive moms, hittade vi ingen konvention alls. Det är ett antagande som måste redovisas, inte en konstant.

Vad det här betyder

Samma fysiska åtgärd på samma hus kan publiceras till 0,58 eller 0,84 kr/kWh — en skillnad på 45 % — utan att något av talen är fel, och utan att någon läsare kan se varför de skiljer sig. Registret lagrar två utdata och ingen indata.

Det är inte ett fel hos experterna. Det är vad som händer när ett tal krävs utan att metoden anges. Slutsatsen är enkel: redovisa dina antaganden bredvid talet. Och räkna med att kunden ändå frågar efter återbetalningstiden — det är det tal som sägs på plats, oavsett vad formuläret vill ha. Ränta, livslängd, moms och bidragshantering. Fyra rader som gör skillnaden mellan en siffra som går att granska och en som bara går att tro på.

Källor och förbehåll

Källor och förbehåll. BFS 2026:10 (BED 13) genomsökt i sin helhet · BeBo, Vägledning – Lönsamhet och kostnader, 2024-01-31 · Belok, Totalmetodiken handbok ver 1.6, bilaga 3 · Energimyndighetens manual för livscykelkostnad · Skatteverket om rotavdraget 2026 · åtta publicerade energideklarationer och åtgärdsrapporter. De åtta fallen är de vi kunde hitta där båda talen redovisas i samma dokument — det är ett litet och självvalt urval, inte ett statistiskt stickprov. Räntan 3,0 % är framräknad ur dem, inte hämtad ur någon föreskrift. Uppdelningen i 4 % realränta och 1 % energiprisökning är vår tolkning.