Guide 04 · 16 september 202616 September 2026 · ByggnadsteknikBuilding fabric

U-värden per byggnadsperiod U-values by construction period

Typvärden att utgå från när ritningen saknas — och en påminnelse om vad de är: startgissningar, inte mätvärden. SBN 75 är den enskilt viktigaste vattendelaren i det svenska småhusbeståndet. Starting values for when the drawings are missing — and a reminder of what they are: first guesses, not measurements. SBN 75 is the single most important watershed in the Swedish housing stock.

Svensk Byggnorm 1975 kom som ett svar på oljekrisen och höjde isolerkraven kraftigt. Ett hus byggt 1974 och ett byggt 1977 skiljer sig mer åt i klimatskal än 1977 och 1990 gör. Är byggåret det enda man vet, är det ändå ganska mycket. Svensk Byggnorm 1975 was a response to the oil crisis and raised insulation requirements sharply. A house built in 1974 and one built in 1977 differ more in their envelope than 1977 and 1990 do. If the construction year is all you know, that is still a good deal.

Typiska U-värden, W/m²K Typical U-values, W/m²K

Fönstren spänner över en faktor sex mellan äldst och nyast — därför dominerar de ofta bilden i ett gammalt hus trots att de utgör en liten del av arean. Windows span a factor of six between oldest and newest — which is why they often dominate the picture in an old house despite covering little of the area.
ByggnadsdelElement	Före 1960Pre-1960	1960–1975	1976–1990	1991–2010	Efter 2010Post-2010
VäggarWalls	0,50–0,70	0,35–0,50	0,25–0,35	0,18–0,25	0,12–0,18
TakRoof	0,50–0,90	0,30–0,40	0,15–0,25	0,12–0,18	0,08–0,13
GrundGround floor	0,50–1,00	0,40–0,60	0,30–0,40	0,20–0,30	0,12–0,15
FönsterWindows	3,50–4,50	2,00–2,80	1,80–2,00	1,20–1,80	0,70–1,20
DörrarDoors	2,00–3,00	1,50–2,50	1,20–2,00	1,00–1,50	0,70–1,00

Fönster efter glastyp Windows by glazing type

Går det att se glaset är den här tabellen säkrare än byggåret — fönster byts ofta ut utan att något annat ändras. If you can see the glazing, this table beats the construction year — windows are often replaced while nothing else changes.

TypType	Vanlig periodTypical era	U-värdevalue
EnkelglasSingle glazing	före 1900-taletpre-1900s	4,5+
Kopplade dubbelfönsterCoupled double windows	1900–1960	2,8–3,5
Tvåglas isolerrutaSealed double glazing	1960–1980	2,0–2,5
Tidig isolerrutaEarly insulated glass	1980-talets	1,8–2,0
TreglasTriple glazing	1990–	0,9–1,2
Energiglas, treglasHigh-performance triple	2010–	0,7–0,9

Vad som faktiskt sitter i väggen What is actually in the wall

Före 1940. Timmer eller plank, sågspånsfyllning 10–20 cm, ingen ångspärr, självdrag.Pre-1940. Log or plank, 10–20 cm sawdust fill, no vapour barrier, natural ventilation.
1940–1960. Övergång till mineralull från mitten av 50-talet. 50–100 mm sågspån eller tidig mineralull. Oljepannor tillkommer.1940–1960. Transition to mineral wool from the mid-1950s. 50–100 mm sawdust or early mineral wool. Oil boilers appear.
1960–1975. 100–150 mm mineralull, dåligt isolerade plattor på mark. Olja övergår till direktverkande el. Den vanligaste hustypen i Sverige. Fukt i ungefär en tredjedel av de tidiga 70-talshusen; radon och asbest värda att kontrollera.1960–1975. 100–150 mm mineral wool, poorly insulated ground slabs. Oil gives way to direct electric heating. The most common house type in Sweden. Moisture in roughly a third of early-1970s houses; radon and asbestos worth checking.
1976–1990. SBN 75 slår igenom: 150–200 mm mineralull, bättre täthet, mekanisk frånluft. Täta hus med svag ventilation ger de första problemen med inomhusmiljön.1976–1990. SBN 75 takes hold: 150–200 mm mineral wool, better airtightness, mechanical exhaust ventilation. Tight houses with weak ventilation bring the first indoor-environment problems.
1991–2010. 200–250 mm vägg, 300 mm och mer på vinden. Värmepumpar blir vanliga, FTX i de bättre husen.1991–2010. 200–250 mm walls, 300 mm and more in the attic. Heat pumps become common, heat-recovery ventilation in better-specified houses.
Efter 2010. 250–350 mm vägg, 400–500 mm tak, hög täthet och FTX som standard.Post-2010. 250–350 mm walls, 400–500 mm roof, high airtightness and heat-recovery ventilation as standard.

Vad tilläggsisolering realistiskt ger What added insulation realistically delivers

Andelarna avser husets uppvärmningsbehov, inte total energianvändning. The shares refer to the building's heating demand, not its total energy use.
ÅtgärdMeasure	KostnadCost	Andel av värmenShare of heating	StörningDisruption
VindsbjälklagAttic floor	300–600 kr/m²	10–15 %	Minimal, 1–2 dagarMinimal, 1–2 days
FönsterbyteWindow replacement	10 000–14 000 kr/stea	~14 %	MåttligModerate
VäggisoleringWall insulation	1 600–3 000 kr/m²	13–25 %	Stor, 4–10 veckorHigh, 4–10 weeks
GrundGround floor	300–1 000 kr/m²	5–10 %	Låg till mycket storLow to very high
DörrbyteDoor replacement	10 000–46 000 kr/stea	1–2 %	LågLow

Det som avgör lönsamhetenWhat decides cost-effectiveness

Vindsbjälklaget vinner nästan alltid: låg kostnad per kvadratmeter, stor area, ingen störning. Väggisolering bär sällan sin kostnad på energin ensam — den blir lönsam när fasaden ändå ska renoveras, och då ska bara merkostnaden räknas. Att skilja på de två fallen är ofta den enskilt största posten i en åtgärdskalkyl. The attic floor nearly always wins: low cost per square metre, large area, no disruption. Wall insulation rarely covers its cost on energy alone — it becomes cost-effective when the facade is due for renovation anyway, and then only the incremental cost should be counted. Telling those two cases apart is often the single biggest swing in a measure calculation.

Beståndet i siffror The stock in figures

Av Sveriges omkring 2,1 miljoner småhus ligger uppskattningsvis 40 % i klass E, F eller G — ungefär 850 000 hus. Klass D är den enskilt vanligaste med runt 25 %, omkring 530 000 hus. Sammanlagt ligger cirka 1,4 miljoner hus under klass C, som är dagens nybyggnadsnivå. Klass A rör sig om ett par procent. Of Sweden's roughly 2.1 million detached houses, an estimated 40 % sit in class E, F or G — some 850,000 homes. Class D is the single most common at around 25 %, about 530,000 homes. In total roughly 1.4 million houses sit below class C, today's new-build level. Class A accounts for a couple of per cent.

Läs det här förstRead this first

Tabellerna ovan är typvärden per byggnadsperiod, inte mätvärden för en enskild byggnad. Ett hus från 1968 med utbytta fönster och tilläggsisolerad vind hör inte längre hemma i sin kolumn. Använd dem som utgångspunkt när underlaget saknas, ersätt dem när det finns — och redovisa alltid vilket av de två som gäller. The tables above are typical values per construction period, not measurements of a particular building. A 1968 house with replaced windows and an insulated attic no longer belongs in its column. Use them as a starting point when documentation is missing, replace them when it exists — and always state which of the two applies.

Räkna på ett hus Run a building

Åtgärdskalkylen fyller i U-värdena ur den här tabellen åt dig, och låter dig skriva över varje enskilt när du vet bättre. The measure calculator fills in U-values from this table for you, and lets you override each one when you know better.

Öppna Åtgärdskalkylen Open the calculator Andra värden i din erfarenhet? Skriv → Different values in your experience? Write →

Källor och förbehåll.Sources and caveats. Sammanställt ur Kronwatts egen forskningssammanställning om isolering och uppvärmning, som i sin tur bygger på Svensk Byggnorm 1975, Boverkets byggregler, Sveby Brukarindata bostäder och branschens publicerade kostnadsunderlag. Intervallen är breda därför att verkligheten är det. Kostnaderna är prisnivåer, inte offerter, och varierar med region, åtkomlighet och entreprenör. Compiled from Kronwatt's own research note on insulation and heating, which in turn draws on Svensk Byggnorm 1975, Boverket's building regulations, Sveby Brukarindata bostäder and the industry's published cost material. The ranges are wide because reality is. The costs are price levels, not quotations, and vary with region, access and contractor.